PAUSE / PLAY #2

Hon vaknar till och drar mej tillbaka i hennes grepp. Hennes ena hand smyger ned till min kuk och börjar bearbeta den. Den reser sig fast jag ger den tysta kommandon om att inte göra det. Fan, nu är jag riktigt hård och ger henne 2 – 0 mot mej. Jag vänder mig om och trycker in mej emellan hennes lår och kör in den i henne i ett enda drag. Hon stönar högt som av smärta och jag knullar henne hårt och egoistiskt. Hon drar mig emot sig men jag vill inte. Det stinker för mycket spya och hennes hår är täckt och nedklibbat av det. Jag sätter den ena handen för hennes mun och tar tag i hennes handleder med min andra hand och håller dem hårt. Det är jag som knullar. Det är jag som bestämmer. Jag hatar henne och jag visar det genom att vara så hårdhänt det bara går. Hon piper och låter under min hand men jag skiter i det. I stället tar jag ut min kuk när jag känner att jag är på väg att komma, spottar i min hand och blöter ned den innan jag kör in den i hennes stjärt. Hennes ögon spärras upp och hon låter rejält under min hand. Hon sprattlar och rivs. På några få drag så kommer jag så kraftigt att jag bara faller över henne i orgasmiska spasmer. När jag får upp ögonen ser jag att hennes ena hand har trevat tag om lampan som står på nattduksbordet.
sen blir det bara svart.

PAUSE / PLAY

Jag inser att jag måste få hjälp på en gång och slår numret till min doktor för att lämna ett meddelande om att jag behöver boka tid. Medan signalerna går fram börjar jag få  handsvett. Nervositeten över att snart få höra hennes röst på telefonsvararen och vilka fantasier jag brukar ha om henne får kuken att börja inta en solidare form i brallorna. Det känns behagligt och obehagligt samtidigt. Jeansen jag har på mej är den senaste modellen från J. Lindeberg. De finns inte ens i affärerna än. Jag har fått ett provex. Tighta som fan. Detta är inga brallor man vill ha råbånge i så att säga. Det är bara det att jag får ännu mer stånd av att de är så tighta och trycker på ställen som triggar mig. Jag ställer mig med ansiktet mot restaurang Bauer så att ingen förbipasserande ska se vad som pågår därnere.
»Doktor Anna Lena Söderström.«
Jag stelnar till. Hade bara förväntat mig en telefonsvarare men nu svarar hon i egen hög person. Mitt ansikte byter nyans. Jag känner mig avslöjad av någon anledning som jag inte ens själv förstår. Hon kan ju inte se mig.
Det är som om jag står naken framför henne med ett stort stånd som pekar uppåt och säger: »Ja, det är han däruppe som inte har kontroll över mej. Han har två huvuden och jag är det största av dem. Jag styr allt. Tror du mej inte? Titta i hans ansikte och se hur rött det är. Nästan rödare än mitt. Han skäms för att han vet att jag har rätt  och nu vet du också det. När du talar med huvudet däruppe  så är det egentligen jag som tänker och svarar.«

Ibland runkar jag över tanken på hur upptändande och sexig min kropp måste vara för en tjej. Att det nästan måste göra ont i hennes ögon när hon ser mej naken över sig. Jag känner oroligt hur det börjar pocka i byxorna av tanken precis innan jag ska in på gymmet, så jag koncentrerar tankarna på fett och tjockisar och även stolpskott jag dragit hem tills jag känner hur den sakta lägger sig igen. Det är inte bra det här. Jag måste få utlopp snart för nu börjar den stå i tid och otid.

Tjejen i receptionen kastar lustfyllda blickar på mej. Hon är snygg men inte tillräckligt snygg för att jag ska ge henne mitt nummer. Jag har solglasögon nästan jämt, oavsett årstid och tidpunkt på dygnet. Tack vare dem kan jag spana in hennes häck utan att hon märker något när hon går i väg för att hämta min PT. Gillar inte att ge komplimanger i form av ertappning. Ger dem bara när jag verkligen ser tio av tio i poängskalan. Om jag får komplimanger så säger jag bara tack, aldrig tack detsamma.



RSS 2.0